Följ gärna de här länkarna nedan och botanisera bland några av de många resurser som du som lärare kan använda direkt från klassrummet eller när du förbereder lektioner. Klicka på länkarna genom att hålla ner både skift- och ctrl-tangenten. Då öppnas länken i en ny flik. Följ också länkarna till bloggarna här i vänstra menyn.

Börja publicera idag

http://blogger.com http://blogspot.com – Blogger: reklamfri gratis blogg på 5 min (se även längre ner på den här sidan). Ägs av Google

http://wikitravel.org – Wikitravel: information om olika länder städer och platser på ett stort antal språk – bara att fylla på information om det man känner till.

http://www.wikimatrix.org/ – en webbplats som jämför olika wikiverktyg

http://youtube.com – Youtube: Skaffa ett konto för att kunna ladda upp en film. Det går på någon minut

Samarbeta över nätet – samarbeta mellan elever och/eller  klasser

http://docs.google.com/ – flera kan skriva i samma dokument samtidigt

http://groups.google.com – Brevlistor: Skapa en brevlista exempelvis till alla barnens alla nära anhöriga – (och kanske en till alla kollegorna?)

http://skype.com – Skype. Bildtelefon mellan klassrum jorden runt – helt gratis.

Exempel på samarbete över nätet

http://en.wikibooks.org/wiki/Main_Page – WikiBooks på engelska

http://sv.wikibooks.org/ – WikiBooks på svenska.

Exempel från publicerande skolor

http://tomtablogg.blogspot.com – Ett exempel på en enkel och mycket funktionell klassblogg.

http://tomtatexter.wikispaces.com – En Wiki gjord av en skolklass. Här är det sagor.

http://webnews.textalk.com/se/view.php?id=1188 Webbtidning: Färjestadens rektorsområde

http://webnews.textalk.com/se/view.phtml?id=1593 – Webbskoltidning: Montessorigrundskolan i Lund

Nätsamhällen

http://facebook.com – behöver kanske ingen kommentar

http://shareanduse.ning.com/ – Dela! Ett webbsamhälle för lärare och forskare som vill utveckla IT-användandet i skolan – Uppbygt lite sem FaceBook – bli medlem!

http://www.bilddagboken.se/ – Den svenska webbplatsen för bildpunlicering

Fantastiska resurser

http://jamendo.org – en musikwebbplats med mer än 100.000 låtar att användas nästan fritt i skolan och på nätet. 500 nya album tillkommer varje vecka, 500 nya artister ansluter sig varje vecka

http://wiki.publicering.se – Publiwiki: En wiki om hur man kan använda nätet för publicering och nätkommunikation från klassrummet.

http://www.multimedia.skolutveckling.se/ – Mängder med bra information om hur du kan utveckla IT-användningen i skolan. Massor av tips om programvara och om olika sätt att arbeta i skolan med och på nätet.

Podradio

http://www.sr.se/sida/default.aspx?ProgramId=2332 – information om hur man prenumererar på poddradio.

http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/january/1/default.stm – BBC – nyhetsfilmer och annat från 50-talet och framåt.

http://www.dw-world.de/ Deutche Welle (med länk till podcastinformation)

http://www.bbc.co.uk/radio/help/podcasts/getting_started.shtml – BBS podcast help.

http://www.rfi.fr/actuen/articles/113/article_3755.asp Radio France International – Podcast Help

Länksamlingar

http://publicering.se/lankar/ – länksida på denna webbplats

http://www.ystad.se/skolvaskan – Länksamling till mängder av ämnesrelaterade resurser.

Litteratur

http://studentlitteratur.se/publicistiska – Publicistiska arbetssätt av Dan Åkerlund (2008)

http://www.daidalos.se/sok?11_bookView=1&11_subject=385 – Konvergenskulturen av Henry Jenkins (2006/2008)

http://www.gleerups.se/se/hogskola/?ew_15_p_id=50954&groupdetail=true – Vad gör de unga på nätet? Av Elza Dunkels (2009)

Sökmotorer för video

http://video.google.com/ – Sökmotor för videofilmer; inkluderar givetvis sökning på YouTube

Klassbloggar - http://klassbloggarna.se/

Vargarna – Färjestadsskolan – åk 4

K.E.B. – Färjestadsskolan åk 4

Kronobloggen – Kronoparksskolan – åk 4

Alla vi – Vålbergsskolan – åk 4

När du som lärare eller skolledare i grundskolan vill börja med att publicera barns texter och bilder på nätet (foton, teckningar, intervjuer, sagor, reportage, recensioner, berättelser etc) så finns det inget krav på att du måste ha föräldrarnas tillstånd till detta. Däremot finns det ett allmänt krav på skolan att hålla föräldrarna informerade om vad som händer i skolan; när det är friluftsdagar, att barnen deltar i luciauppträdanden eller kanske också när skolan börjar bli lite mer utåtriktad i form av en klassblogg eller en skoltidning på nätet?

 

Har kommunen där du arbetar ett skriftligt avtal med föräldrarna att barnens identitet (bild/namn eller annat som kan kopplas till barnen) inte skall publiceras utan föräldrarnas tillstånd, måste du skaffa dig ett nytt skriftligt avtal om du exempelvis vill starta en klassblogg eller webbskoltidning.

 

Här följer ett tips på hur du kan formulera ett informationsbrev, som också kan fungera som ett nytt skriftligt avtal (fritt att kopiera och redigera efter behov):

 

______________________________________________________________________

Till alla föräldrar i klass ….   Till alla föräldrar på …. skolan

 

Hej!

 

Internet är viktigt för nästan alla barn, unga och vuxna i dag. Vi lägger ut bilder och texter och använder nätet för att hålla kontakt med vänner via MSN och olika spel. Internet är också viktigt för oss i skolan och vi vet att kunskaper om nätet och om vad och hur man på ett lagligt och ansvarsfullt sätt kan lägga ut texter, ljud, filmer och bilder på nätet är en mycket viktig kunskap i alla barns framtida liv.

 

Vi startar nu en klassblogg (/skoltidning på nätet) där du som förälder/vårdnadshavare på ett bättre sätt skall kunna följa med i vad vi gör i skolan. Målsättningen med klassbloggen (/webbskoltidningen) är:

• Alla – både lärare och elever – skall känna sig stolta över klassbloggen (/vår skoltidning på nätet).
• I bloggen (/skoltidningen) skall vi kunna visa föräldrar, släktingar, vänner, politiker och andra intresserade vad vi håller på med i skolan. Kanske kommer vi också att lägga ut webbradio och/eller videofilmer ibland.
• Alla – både lärare och elever – skall få vara med och skriva och visa sina bilder om de vill och alla skall ha rätt att ha sitt namn publicerat tillsammans med sin text eller bild.
• Ingen skall vara tvingad att publicera något – vill man inte ha sin text, bild, videofilm eller sitt radioprogram publicerat, så skall man slippa.
• Både positiva och negativa saker kring skolan skall kunna publiceras – yttrandefrihet under ansvar är viktigt. Men vi kommer inte att acceptera att något elakt skrivs om något barn på vår blogg (/webbskoltidning).
• Det är viktigt att vi på bloggen (/i skoltidningen) kan visa upp vad vi gör i och utanför klassrummet. Men några barn kanske inte gillar att vara med på bild i klassbloggen (/skoltidningen). Några kanske bara vill vara med ibland. Därför tänker vi alltid först fråga dem som är med på bild om det är OK att vi publicerar den.
• Det är vi lärare som ansvarar för det som läggs ut på bloggen (/i webbskoltidningen) – blir det av misstag något fel så tar ni kontakt med någon av oss. Kontaktuppgifter finns på bloggen (/webbskoltidningen).

 

Adressen till klassbloggen är http://superbraklassen.blogspot.com (… det som är relevant)

 

(Namn + telefonnummer/telefontider på ansvariga lärare)

 

Jag har tagit del av informationen kring klassbloggen (webbskoltidningen).

¨ Jag/vi stödjer projektet

¨ Jag/vi har frågor kring projektet – saker jag vill berätta – och kommer att ta kontakt med någon av er.

 

Datum:           Underskrift vårdnadshavare

                      Namnförtydligande/telefon

 

¨ Sätt upp följande e-postadresser på brevlistan – skicka gärna ut information via e-post när ni lägger ut information på bloggen som ni tycker jag/vi borde få se (e-postadresser nedan).

 

E-postadresser:

 

______________________________________________________________

 

Alla kommentarer och förslag är välkomna!

/dan

 

På nästan alla bloggar och i webbtidningar finns en länk till ett eller flera RSS- eller Atom-flöden. (Titta på RSS i Wikipedia om du är osäker på vad det är för något.) Högerklicka på länken och kopiera länken.

 

Logga in på din blogg på Blogger – Kolla först att du har svenska som standardspråk.

 

• Välj fliken eller länken Layout
• I rutan som heter Navbar (som då dyker upp) finns i regel två rutor med streckad ram där det står ”Lägg till en Gadget” Klicka på den och ett nytt fönster öppnas.
• Ett 20-tal olika så kallade Gadgets dyker upp – plus en meny där du kan hitta många hundra till. En av dem som finns i den första listan heter –inmatning och här står det ”Lägg till innehåll från en RSS- eller Atom-feed i din blogg.”
• Klicka på bilden och ett inmatningsfält dyker upp – Feed URL. Sätt markören här och klicka på Ctrl+v (länken du just kopierade från den webbplats du vill ha flödet från, klistras in).
• Klicka på fortsätt och välj hur många länkar du vill ha med och lite hur du tycker det skall se ut.

Klart!

Det går också att välja var på sidan du vill ha dina flödeslänkar.

 

Om du använder sökfunktionen i Blogger och söker på RSS hittar du flera varianter på hur dessa flöden kan se ut.

 

Har du en klass där alla (eller några) har egna bloggar kan du lägga till dem i en flödes/samlingslista. I nästan alla bloggverktyg kan man lägga till eller ta bort en länk till bloggens RSS- eller Atom-feed (flöden eller entries).

 

Först: De svåraste personerna att intervjua är de man redan känner. Dels har man alltid någon form av lojalitet till intervjuoffret, något som inte sällan syns igenom i den färdiga texten. Dels är det fullt möjligt att man glömmer viktiga frågor och viktiga fakta just därför att man ju redan innan intervjun kände till svaren. Den stora utmaningen och det som oftast är roligast är att få träffa en person man aldrig träffat förut och den stora glädjen är att få ta del av något nytt.

 

De här tipsen är ingen lag. Det finns många varianter på tidningsintervjuer och skillnaden kan också vara mycket stor mellan olika reportrar och olika tidningar. Ta fram en större morgontidning och titta på några intervjuer (inte alla nyhetsartiklar är intervjuer även om personer citeras) och jämför med det som beskrivs nedan.

 

 

·        Rubriken: Kort, spännande, säga något om innehållet och behöver inte vara en fullständig mening. Inga rubriker innehåller punkt. Om rubriken är ett citat börjar den med pratminus – aldrig citattecken. Undvik frågor i rubriken.     ·        Glöm inte att titta på bilden innan du sätter rubriken.	Maria blixtrar i Gränna –       Sopor luktar pyton! Svalde ficklampa, lös i magen
·        Bildtexter är bland de viktigaste texterna i en artikel. Undersökningar visar att läsare oftast först tittar på bilden, sedan läser bildtexten, därefter rubriken och sedan ingressen eller mellanrubrikerna.	§ Maria sitter på trappan till sin sommarstuga. Framför henne står den färdiga tidsmaskinen som skall provköras första gången på lördag. Foto: Anna Larsson
·        Bildtext: Har du fotograferat av ett konstnärligt verk, så skall du alltid ange upphovsmannens namn och konstverkets titel i bildtexten.	§ Tidsmaskin – en installation av Maria Svensson. Foto: Anna Larsson
·        Ingressen: Inled gärna ingressen med ortens namn	Gränna: Maria Johansson är uppfinnare …
·        Ingressen i en intervju skall berätta om personens namn, varför det är något speciellt med personen (varför den intervjuas) eller varför personen intervjuas, plats/ort, ge läsaren insikten att det är en intervju och gärna direkt eller indirekt ställa en fråga.	… men fråga är när det smäller nästa gång.   … kanske är Maria först i världen med den här upptäckten?
·        Ingressen: Undvik alltid att skriva om dig själv i ingressen.	Jag träffade Maria på ett kafé i centrala Gränna
·        Brödtext: Om du tar med dig själv i texten så måste du beskriva/förklara vem du är. Så lättast är det att inte ta med dig alls – lite tråkigt – men en intervju läser man inte för att få reda på mer om reportern.	Snön låg meterdjup när jag pulsade fram till den lilla stugan..
·        Brödtext: Men ibland är det kanske nödvändigt att ta med sig själv …	Jag har jobbat som reporter i många år, men det här är nog den underligaste intervjun jag gjort …
·        Brödtext: Ibland kan man ändå beskriva intervjusituationen	Maria sitter på kökstrappa. Framför sig har hon den nya tidsmaskinen. Hon talar långsamt men bestämt.
·        Brödtext: Direkt efter ingressen vill vi höra den person som intervjuas. I regel behövs ingen fråga – utan pang på – pratminus och ett citat.	– Jag tror att den här maskinen kommer att förändra världen. Nu är det möjligt att både se sin farfars farfar och sina barnbarns barnbarn.
·        Citat: Alla citat börjar med nytt stycke och pratminus. Efter första satsen eller första meningen skriver man vad personen heter. Är det bara en person som intervjuas så behöver man inte upprepa detta. Om man vill kan man göra det och då tillägga i vilken form hon uttrycker det.	– Jag kom på lösningen på problemet mitt i natten, säger Maria och skrattar till. Jag kunde inte sova och det var varmt. Plötsligt så …
·        Citat: Undvik indirekta citat. Men ibland kan man inte citera eftersom man måste arbeta om det personen beskriver för att det skall bli begripligt för läsaren.	Maria berättar att det är extrakolofysbehandlaren som är kärnan i hennes uppfinning. Hon förklarar att det är en …
·        Citat: Ett citat skall vara sanningsenligt. Om man använder bandspelare eller ett så kallat fickminne så kan man kanske få det helt exakt. Men det är ganska få av oss som talar i fullständiga meningar och aldrig stakar oss. De flesta som intervjuas förstår det här och accepterar att texten görs om till ett skriftspråk som är lätt att läsa.	–  Harkel, ja du vet … alltså…  du förstår, dehär pryttlarna kan man nog få tag i ba man letar lite.
·        Citattecken: I journalistiska texter förekommer bara en sorts citattecken och det är pratminus. I undantagsfall kan intervjupersonen citera sig själv eller någon annan. Då kan det vara OK att använda dubbelfnuttarna. Men använd inte citattecken för speciella ord. Då är det kursiv text som gäller.	– När extrakolofysbrännaren slog igång första gången skrek min kompis Sara att …”du är tamejfan inte riktigt klok, ska du bränna ner hela trädgården”.
·        Citera mer än du tänkt dig!
·        Frågor: Fundera på om frågan är nödvändig. Förvånansvärt ofta kan man ta bort frågan och bara skriva svaret på frågan.	– Min favoritfärg är blå. (Här behövs ingen fråga)
·        Frågor: Kanske du kan skriva in frågan indirekt i ett beskrivande stycke. Frågan blir då mer av läsarens fråga än din direkta fråga.	… Men då undrar man säkert om det är framtiden eller historien som lockar Maria mest.
·        Frågor: Skriv aldrig en fråga i mellanrubriker	Varför byggde du inte en fiol?
·        Frågor: Skriv inte frågor i egna stycken.	Hur gammal är du?
·        Frågor: Aldrig pratminus på dina egna frågor.	– Har du besökt 1800:talet förut?
·        Avsluta gärna artikeln med ett citat.
·        Mellanrubriker: I regel passar det med två till tre korta stycken mellan mellanrubrikerna.
·        Stycken:  Ett stycke består av en kärnmening och några meningar som utvecklar denna mening. I journalistiska texter är i regel styckena mycket korta – kanske två till fem meningar.
·        Två vanliga problem att se upp med Se: http://grammawiki.publicering.se	§ Satsradning: Om du sätter komma i en mening, kontrollera då att det inte passar bättre med punkt och ny mening. § Särskrivning: Två ord som på svenska skall bindas samman till ett ord.

Dan Åkerlund

Man har en dator hemma och en på jobbet. Sedan kraschar hårddisken hemma och allt är borta för evigt, inte bara alla roliga privata saker utan också alla förberedelser man gjort för alla intressanta och spännande lektioner.

Jo det finns en massa finurliga backupsystem och extra hårddiskar man kan ha. USB-stickorna börjar också bli extremt billiga. Men det finns ännu enklare sätt att hantera det här. Här är ett exempel som är gratis – synkronisering av mappar mellan sina egna datorer, säkert och krypterat över internet:

DropBox: Programvaran installeras på din Mac, Linux eller PC. Första gången skapar du ett konto och du får 2GB gratis. I din utforskare får du nu en mapp – My Dropbox – där du kan spara det du vill ha tillgängligt på någon annan dator. Nu kan du också installera programvaran på andra datorer och använda detta konto och helt automatiskt få tillgång till filerna som ligger där. Du kan också dela ut en mapp till andra som har DropBox och då kan alla spara och redigera filer som ligger där. Varje variant av filerna som ligger här är dessutom sparade, så om en arbetskamrat ändrat i en fil så kan du ändå komma åt originalet. Dessutom kan du komma åt alla filer via ett webbgränssnitt om du inte kan installera programvaran på en dator som du vill komma åt en viss fil från.

http://getdropbox.com

eller https://www.dropbox.com/

 

Dan Åkerlund