RSS

Från PubliWiki

RSS - Real Simple Syndication innebär att du kan få bättre koll på det du vill ha koll på, samlat på en enda sida, som kallas för en RSS-aggregator. Det blir som att prenumerera på en viss hemsidas innehåll, enkelt förklarat. I aggregatorn kallas det troligtvis för ett webbflöde. Så när du lägger till ett webbflöde så lägger du till en länk du vill bevaka.

Det finns fler olika RSS-aggregatorer som du enkelt skapar ett användarnamn och lösenord till, exempelvis Netvibes som du kan skapa ett konto på www.netvibes.com. När du blivit medlem skaffar du så kallade RSS länkar som du vill koppla till aggreatorn. Vanligtvis är det en liten ikon som förekommer på den hemsida du vill koppla till aggregatorn. På aftonbladet.se kan du hitta en liten ikon som heter webb-feed. Klickar du här så kommer det upp olika alternativ på de länkar som du kan prenumerera på. Väljer du en länk kommer det upp ett fönster med den RSS-adressen du behöver för att koppla den till aggregatorn. Du kopierar adressen och klistrar in i aggregatorn.

Det finns även program som hämtar RSS-strömmar. Exempel på sådana program är RSS Bandit, FeedReader och FeedDemon. I t.ex. RSS Bandit skriver man in den aktuella webbadressen så söker programmet upp sidan och så sparar man den bara.

I de flesta RSS-aggregatorer finns oftast en hel rad med förinställda webbflöden som du antingen kan behålla eller ta bort. Oftast är det RSS-flöden som är kopplade till olika epostföretag, tidningar, webblagringssajter som exempelvis Flickr, internetsamhällen som MySpace och en massa olika finesser såsom anteckningsblock, kalender och en "att-göra-lista". Du har alltså en väldigt stor nytta av detta om du använder olika datorer.

[redigera] I skolan

Som lärare kan man ha stor nytta av RSS i synherhet som medialärare. Eftersom media är ett så stort och föränderligt ämne är det svårt att hålla sig uppdaterad. Man kan låta eleverna skapa en egen sida på tex netvibes. Eleverna kan hålla sig informerade om de medieämnen som de är intresserade av och det samlat på en sida. Man kan även rekomendera sidor som är värda att hålla ett öga på. Ett exempel skulle kunna vara att prenumerera på bokrecenssioner från olika tidningar för att som svensklärare kunna hålla lite koll på nyutgivna böcker som man kanske vill använda med sina elever. Eller för sitt eget fortbildandes skull.

En annan praktisk möjlighet RSS-flöden erbjuder i arbetet är att enkelt sprida information till sina elever/arbetskamrater. Om man till exempel använder sig utav E-postlistor (t.ex. Google-grupper) eller en blogg eller liknande, så kan man skapa en egen RSS-feed som sedan eleverna/arbetskamraterna kan koppla till sina egna RSS-aggregatorer. Har man då t.ex. Netvibes så kan man använda den som startsida. Varje gång de startar sin webbläsare kommer de se att någon ny information skickats och man är ett knapptryck från att veta vad. Som många kloka människor konstaterat, när det gäller att få ut information kan man aldrig bli övertydlig. RSS används flitigt av bloggarna för att dela med sig av sina senaste kommentarer och inlägg.

[redigera] Länkar

InternetWorld om RSS: Här kan du se hur man gör sin egen RSS-feed. Det är något avancerat men har man tålamod och tid så ska det inte vara några problem.