# Markdown länkar: Skapa och dela länkar i texten *13 november 2026* > Så gör du länkar i Markdown – inline-länkar, referenslänkar och autolänkar, steg för steg. Markdown länkar är ett av de vanligaste sätten att knyta samman text på webben. Oavsett om du publicerar en sida direkt, skriver en readme-fil eller antecknar för dig själv, behöver du veta hur en länk byggs upp i Markdown. I den här guiden går vi igenom de tre vanligaste sätten att länka: inline-länkar, referenslänkar och autolänkar. Vi tittar också på hur du länkar till rubriker i samma dokument, gör bilder till länkar, länkar till e-postadresser och vilka misstag du ska undvika. Alla exempel nedan följer den syntax som beskrivs för Markdown på sv.wikipedia.org, som definierar Markdown som ett märkspråk för ren text som kan konverteras till bland annat HTML. Markdown har flera variationer, däribland CommonMark och GitHub Flavored Markdown, men länksyntaxen är i stort sett densamma oavsett vilken du använder. ## Inline-länkar – det vanligaste sättet En inline-länk är den enkla formen som de flesta börjar med. Du skriver länktexten inom klammerparenteser, direkt följt av webbadressen inom vanliga parenteser: [Läs mer om Publicering](https://publicering.se) När texten renderas blir "Läs mer om Publicering" en klickbar länk som leder till den angivna adressen. Det är snabbt, lättläst och passar bra när du har få länkar i dokumentet. Du kan också lägga till en titel som visas när besökaren för muspekaren över länken: [Läs mer om Publicering](https://publicering.se "Publicerings startsida") Titeln är valfri och sätts inom citationstecken efter webbadressen. Den visas som ett litet hjälpmedel i de flesta webbläsare, men syns inte i själva brödtexten. ## Referenslänkar – håll källtexten ren Referenslänkar är ett bättre val när du länkar till samma adress flera gånger, eller när du vill att källtexten ska vara lätt att läsa även utan att den renderas. I stället för att skriva ut webbadressen direkt skapar du en referens: [Läs mer om Publicering][1] [1]: https://publicering.se Referensen kan också vara ett ord i stället för en siffra: [Läs mer om publicering][publicerings-guide] [publicerings-guide]: https://publicering.se När dokumentet renderas ersätts referensen med den riktiga länken. Fördelen är att du bara behöver ange webbadressen på ett ställe. Ändras adressen senare behöver du bara uppdatera den på en plats, och alla länkar som använder referensen uppdateras samtidigt. Det gör referenslänkar särskilt användbara i längre dokument och i projekt med många dokument som länkar till samma källor. ## Autolänkar – webbadressen blir länken automatiskt En autolänk är den enklaste varianten av alla. Du skriver bara webbadressen inom vinkelparenteser: Adressen blir då en klickbar länk som visar sig själv som länktext. Det är praktiskt när du vill visa själva webbadressen för läsaren, till exempel i en lista med källor eller i ett dokument som ska vara lätt att kopiera text ur. ## Länka till en e-postadress Du kan skapa en länk som öppnar läsarens e-postprogram genom att använda prefixet mailto: före adressen: [Kontakta oss](mailto:info@exempel.se) När läsaren klickar öppnas e-postprogrammet med adressen redan ifylld i mottagarfältet. Du kan även fylla i ämnesraden i förväg: [Kontakta oss om Markdown](mailto:info@exempel.se?amne=Fraga%20om%20Markdown) Mellanslag i ämnesraden kodas som %20, precis som i andra webbadresser. ## Länka till rubriker i samma dokument Om du skriver ett längre dokument kan du länka direkt till en rubrik längre ner på samma sida. Använd rubriktexten i gemener, ersätt mellanslag med bindestreck och ta bort svenska tecken som å, ä och ö: [Gå till inledningen](#inledning) Exakt hur länken byggs kan variera något mellan olika Markdown-tolkare, så testa gärna hur det ser ut i det verktyg du använder. Vissa system skapar automatiskt ett ankare för varje rubrik, andra kräver att du anger det själv. ## Bilder som länkar Du kan göra en bild till en länk genom att sätta bildsyntaxen inom klammerparenteser och webbadressen inom vanliga parenteser: [![Bildtext](bild.jpg)](https://publicering.se) Då blir bilden klickbar och leder till den adress du anger. Det är ett vanligt sätt att visa en miniatyrbild som läsaren kan klicka på för att se originalet i full storlek, eller att använda en knappbild som leder vidare till en annan sida. ## Länka till filer och egna sidor Du kan länka till en PDF, ett dokument eller en annan sida på din egen sajt med en relativ adress i stället för en fullständig webbadress: [Läs om Markdown-syntax](/artiklar/markdown-syntax-guide) Den relativa adressen utgår från den sida läsaren befinner sig på, så länken fortsätter att fungera även om du flyttar hela sajten till en annan domän. För filer som inte är webbsidor, till exempel en PDF, fungerar länken på samma sätt – läsaren laddar ner filen i stället för att se en sida. ## Vanliga misstag att undvika Några saker som ofta blir fel när man skriver Markdown-länkar: - Mellanslag mellan klammerparenteserna och webbadressen. Skriv [text](url) utan mellanrum mellan paren och adressen. - Glömda slutparenteser. Både klammerparenteserna och de vanliga parenteserna måste stängas. - Specialtecken i webbadressen. Tecken som mellanslag eller svenska bokstäver kan behöva kodas, till exempel blir ett mellanslag %20. - Länkar som pekar till sidor som inte finns. Kolla alltid att adressen fungerar innan du publicerar. - Glömda https:// eller http://. En adress som börjar med www fungerar inte alltid som en länk om protokollet saknas. ## Sammanfattning Markdown länkar är enkla när du känner till de tre formerna. Inline-länken [text](url) räcker i de flesta fall. Referenslänken håller källtexten ren när du har många länkar eller länkar till samma adress upprepade gånger. Autolänken visar själva adressen som länktext. Välj den form som passar sammanhanget, testa att länken fungerar och publicera sedan. Om du vill läsa mer om hur Markdown är uppbyggt i stort kan du läsa vår guide om Markdown-syntax.