Wikispaces

Från PubliWiki

Wikimeny
Gratis wikier
Bluwiki
Handgranat
Pbwiki
Skoltidning.tk
Sourcewatch
Susning
Studentwiki
Wetpaint
Wikidot
Wiki-site
Wikispaces
WikiTravel
WikiWikiWeb
intodit
ZohoWiki

Wikispaces är en wiki speciellt utformad för att passa skolans värld. Wikin erbjuder 100 000 gratis wikisar med reklam som man kan ta bort om man betalar en avgift på 5 dollar månaden. I grundutförande finns wikin för målgrupperna: förskoleklass, grundskola och gymnasieskola. Tilläggstjänster erbjuds, men är då avgiftsbelagda.

Verktygen möjliggör virtuella klassrum. Genom att skapa olika sidor som hamnar under rubliken "navigering" i en kolumn till vänster kan skolverksamheten delas upp i exempelvis: Schema, projekt, uppslagssidor, inlämningsuppgifter och så vidare.

Det är en fördel att utbudet av aktiva klassrum på Wikispaces ståtar som goda exempel och inspiration för nybörjare.

Som introduktion för nya användare har Wikispaces har några visningsrundor som går igenom de mest grundläggande funktionerna på engelska. Här visas dels vad de olika symbolerna betyder och dels skapas ideér om vad som finns att experimenteras med.

En lärare som visar ett wikiklassrum för eleverna bör fokusera på: "lägg till ny sida", "infoga text", "infoga bild(/image/file)", infoga "URL", infoga "HTML"

En fördel är även att introducera "infoga tag", för att eleverna ska kunna publicera sina arbeten på ett strukturerat sätt, samt infoga RSS för att de ska kunna prenumerera på sidor som ständigt uppdateras. Detta kan vara en online nyhetssida likaväl som sina egna eller kompisarnas internetsidor.

Genom ovanstående grundelement kan elever skriva text om exempelvis en plats eller person, infoga en bild, en film och ett passande ljudklipp, samt lägga upp en google earth sida (via HTML kod) som gestaltar platsen wikiinformationen behandlar.

Nu kan eleverna ska komma igång och själva producera sidor och utforska de delar som är hör till mer individuellt tycke (som typsnittsanpassning eller val av länkningar).

Lärare kan se när elever varit inne på sidorna samt följa deras arbetsgång via "history", samt ha RSS länkat till sig så att elevers uppdateringar automatiskt publiceras till den egna sidan.

Användare som vill länka ljud kan välja "insert images/files". MP3-filer fungerar vanligen, däremot mottas ej Wav-filer.

Det går att koppla en blogg till sin wiki, men det går enbart med Type Pad som ej har gratistjänster.

Innehåll 1 I skolan 2 UTVÄRDERING AV PROJEKT 3 Återanvändning -Dynamisk process 4 Bredd och fördjupning 5 Exempel på svar till uppgift 5.1 MEDIELAGAR OCH REGLER

[redigera] I skolan

Elever som provat på wikispaces tycker att det är relativt lättarbetat, men har vissa begränsningar gällande individuell utformning av sidorna.

Förutom att använda Wikispaces som en wiki i ordets rätta bemärkelse, kan sidan användas till andra ändamål. Den kan vara en utmärkt plats för publicering av texter av olika slag. Sidoelementets möjlighet till att göra en överskådlig innehållsförteckning, gör den lämplig för ett temaarbete i en klass. Att t.ex. använda wikispaces som en digital sagobok i åk 7 fungerar utmärkt.

En wiki ger, som allt annat hypertextformat tillgång till ett utvidgat textbegrepp. Eleverna är inte längre begränsade till talet och skriften för redovisning av inhämtade kunskaper utan kan använda både stillbild och rörlig bild antingen från källor på nätet eller egna produktioner som läggs in på wikin i form av egna filer eller kanske som länkar till You tube eller [Vimeo][1]. Wikispaces accepterar också ljudfiler i form av MP3 filer men ej waw eller aud. Praktiska försök visar att många elever som tidigare varit relativt passiva i inlärningssituationen, blir, då de får möjlighet att välja medium betydligt aktivare och intresserade av ämnet eller ämnesmomentet. Därför passar wikin med sin relativa enkla teknik för moment som annars kan vara svåra för en lärare att gestalta på ett intresseväckande och engagerande sätt. Mediet blir budskapet skulle man kunna travestera ett icke obekant klassiskt citat. Exempel på sådant är lagar och regler vilket tillämpats på medielagar ooh regler [2]. Ett annat tillämpningsområde är att bearbeta stora eller breda ämnesområden där fördjupning kräver alltför lång tid som inte finns. Gör man då en wiki om exempelvis mediehistoria kan man låta olika elever eller elevgrupper fördjupa sig i just det område som man är mest intresserad av. På ett medieprogram där man valt olika medier som karaktärsämnen blir det då ganska naturligt att välja sin karaktär. Även sådana praktiska försök har gjorts eller pågår[3].

[redigera] UTVÄRDERING AV PROJEKT

[4]

Undersökningen omfattar ett arbete med, att i två klasser som läser mediekunskap på Medieprogrammet i Luleå, göra en egen wiki om ”Medielagar och regler” för att lära sig mer om de lagar och regler som styr mediebranchen.

URVAL Totalt 35 personer

10 kvinnor och 11 män i MP 2 A

10 kvinnor och 4 män i MP 2 B

Ålder  : Alla fyller 18 under år 2010

Projektet pågick i en månad med två lektionstillfällen i veckan och hemarbetstid mellan den 7/11 2009 och den 11/12 2009 på Luleå Gymnasieskola / Medieprogrammet. Målet var att göra en användbar wiki om Lagar och regler i Massmedievärlden. Syftet med att använda detta verktyg var att göra ämnet lite mera kreativt och därmed intressantare för eleverna. Lagar och regler är ju inte det som intresserar en artonåring i första hand. METOD För att undersöka utfallet av lärandet med hjälp av Wikispaces gjordes en enkät till alla deltagarna och en djupare intervju med en av mest intresserade eleverna. Nedan redovisas först enkäterna och sedan intervjun varpå slutsatser dras från materialet.

Intervju tekniken inspirerades av ”grid intervjun”. Se ”Att spegla verkligheten” Borell&Brenner 1997 Lund Studentlitteratur . Grid tekniken finns också beskriven i ”Systemteori i praktiken” Oskar Öqvist 2003 Förlaghuset Gothia.

AKTIVITETER Under projektet visade deltagarna olika grad av aktivitet och olika kvalité på arbetet. Man arbetade också på olika sätt med hela det utvidgade textbegreppet. Exempelvis svarade en elev som inte gjort någon redigering alls på enkäten att ”Jag gjorde filmen” . Statistik Redigeringar i wikin per elev. Kön klass redigeringar totalt Män Mp2A 0 - 26 99 Män Mp 2B 5 - 40 70 Kv Mp 2A 2 – 39 161 Kv Mp 2B 1 – 18 77

                                              TOTALT  407

VEM VAR MEST ANSVARIG I GRUPPEN

Eleverna fick själva välja om man ville grupparbeta eller göra enskilda arbeten. Majoriteten vill helst grupparbeta. Grupperna fungerar på två olika sätt vilket framgick av svaret på ovanstående fråga. Enstaka elever, dominanter eller ledargestalter ledde arbetet . Alla i gruppen tillsammans. Citat ” Alla vi delade upp arbetet, vissa redigerade på sidan mer än andra”. SJÄLV VÄRDERING

Eleverna fick värdera sin insats på en skala 1-5. De flesta hamnade mellan 2 och 5 på sin värdering. Citat: ” 2 Nja, jag gjorde inte så mycket. Placerade inte in någon reklambild” ”5 För att jag jobbade och försökte föra arbetet framåt då andra ville gå hem” ” 5 För att jag redigerade mycket och försökte komma på en massa idéer hela tiden.” ”4 Bra och innehållsrik text, hjälpt till med hela wikin.”

” 2 För att jag jobbade segt men hjälpte andra.”

” 3 Jag skrev inte mycket men hjälpte mycket.”

VÄRDERINGAR AV HUR MAN KAN ANVÄNDA WIKIS I LÄRANDET

I enkäten fick eleverna också värdera hur man kan använda wikis i lärandet. Svaren varierade mycket. En del beroende på kön. Män ” I alla ämnen ! ” ”Inget alls , jag läste inget mera än det jag skrev om ” ”Bra sätt att researcha på.” ”För att granska texter.” ” Vet inte, inget jag uppskattar.” (Denne man hade gjort många redigeringar, tycker sig själv ha jobbat bra och fixat saker på många håll.) ”Man kan både göra wikis och läsa wikis ” Kvinnor ”Som vi gjort och sedan kan de färdiga arbetena användas av andra elever” ”Jag tycker wikis är astråkiga så jag vet inte” ”På det sätt vi gjorde” ”Bra faktasida så länge någon uppdaterar sidan” ”Det är bra att alla kan gå tillbaka och kolla om man undrar något”

”Söka fakta men jag tycker inte om wiki” ”Hitta info till arbeten samt lägga ut arbeten som man gjort” ”Man kan undervisa andra i ett visst ämne ” ”Ett bra sätt att jobba självständigt på” (Flera sådana positiva kommentarer .) ”Man kan läsa andras och få inspiration också. ” VAD SKULLE FÅ DIG ATT FÖRESLÅ WIKIS SOM METOD FÖR LÄRANDE?

”Vet inte ” (Många) ”Ingenting .Var ett dåligt sätt att lära sig på tycker jag” ”Vet ej. Wikipedia har ju mycket” ”Det är snyggt upplagd fakta-därför.” ”En vanlig redovisning är bättre eftersom jag har starka tvivel om att produkten används till något nyttigt sedan” ”För att det är smidigt. Man kan arbeta med det vars man än är. Lättåtkomliga fakta ,man lär bäst själv då man lär ut.” ”Om man skall lära sig att rätta andras fel så är det bra.”

KVINNOR

Om du skall intervjua någon eller ta reda på viktig fakta som handlar om den här typen av saker” ”Man gör själv, tänker och får ett resultat” ”Kanske samhälls och svenska” ”Ingenting” ”Att det var enkelt och att man gör samma saker” ”Om det inte vore antalet redigeringar som spelar roll så skulle jag kunna tänka mig att jobba med det.” ”Om man vill göra en snygg sida som man kan redigera när man vill.” ”Om man jobbar från olika ställen” ”Det är ett enkelt sätt att lägga ut och samla sina fakta på och ett sätt att få andra att se ens arbete.” ” Ett bra sätt att jobba självständigt på.” (Flera stycken) ”Man får bestämma mycket själv.”

VILKA ÄMNEN SKULLE DET PASSA FÖR ?

Kvinnor ”Alla exempelvis SH, NK, MDK, SV” ”De flesta” ”De flesta, inte matte kanske?” ”Svenska,historia,samhälls sådana ämnen man kan lära ut med text alltså.” ”Inget ämne alls” ”När man gör ett grupparbete eller jobbar själv.” ”Våra medieämnen som vi har här på MP.”

Män ”Medier ” ”Sv, engelska, historia och andra teoretiska ämnen.” ”Alla teoretiska ämnen i princip” ”Samhälls , lagar och regler .” ” Matte om något .” ” Samhälls , NK ” ” Vet inte ”

FANNS DET NÅGOT I METODEN SOM FICK DIG ATT GÖRA DITT BÄSTA ?

Män ”Nej” ” Inget” ” Intervjuer vill man göra bra” ”Kanske , vet ej” ”Man vill alltid göra sitt bästa” ”Kände mer att det höll mig tillbaka, frustrerande och tjorvigt.” ” Ja , alla kan se .” ” Att man kan se hur många redigeringar man gjort. Det går inte att fuska.” ”Nej snarare tvärtom. En wiki skall vara saklig och det är fullständigt att skriva om information från Wikipedia till ”Wikipleplö”.”

Kvinnor ”Jo för att andra kan bedöma min prestation” (Flera liknande) ”Lätt att redigera” Fanns det något i wikimetoden du tyckte var dåligt ? �Hände det något under arbetet du tyckte var dåligt?

”Det kändes skönt att kunna gå hem och jobba t.e.x logga in på sidan och skriva in.” ”Det var ingen skillnad mot för andra bra arbetsmetoder. Men sen finns det ju dåliga.” ”Nej tråkigt.” ”Själv tyckte jag det var svårt.” ”Jag vill alltid göra mitt bästa.” ”Att man kunde jobba mycket hemifrån.” ”Nja det var väl ok att göra wikin men jag föredrar andra arbetsmetoder.” ”Det var enkelt och självständigt därför var det lättare och roligare .” ” Att det finns ute på internet” ” Att det skulle se snyggt ut för allmänheten. ” ”Allt ” ”Att man kunde ha bilder” ”Att alla andra kan gå in och läsa också” ”Konstigt när man skulle redigera.” ”Konstig arbetsmetod.” ”Det var rätt enformigt och tråkigt.” ”NEJ ” (Flera stycken) ”Inget” ”I och med att det var tekniskt bundet så krånglade tekniken lätt.” ”Sidan försvann men den kom tillbaka sen så det var bra.” (Flera kommentarer). ”Att andra kunde ta bort andras fakta. Jag tycker man får gå in och rätta stavfel men inte ta bort. Någon tog bort min fakta.” ”Att antalet redigeringar spelade roll.” ”Att andra kan radera ens jobb utan vidare bara för att jävlas.” ”Det var svårt att leta den information jag behövde.” ”Tråkigt att jobba med, hittade ingen fakta.” ”Redovisningarna hade kunnat göras mer utförlig, bättre instruktioner.” ”Tyckte det verkade tråkigt i början.” ”Lite för mycket eget arbete.” ”Typ det mesta.” ”Inte direkt vad jag kommer ihåg.” ”Var mer en tävling om vem som redigerade mest” ”Alla kunde redigera allt” Massor av NEJ svar.

  BEDÖMNING AV NEGATIVA OCH POSITIVA SVAR

Dåligt Delvis dåligt Intedåligt

  6	  8     21

Cirka två av tre bedömde alltså metoden som ”inte dålig” . Fler än en tredjedel bedömde metoden som delvis eller helt dålig.

VAD GILLAR DU BÄST RESPEKTIVE SÄMST MED METODEN? Bäst

”Att man får bygga upp sidorna själv.” ”Att kunna förbättra materialet eftersom.” (flera) ”Lätt att använda.”(Flera) ”Att man kunde ha bilder.” ”Man kan jobba hemma.” ”Enkelt att bygga upp, spara info och göra en snygg sida.” ”Kan fixa det hemma lätt.” ”Att alla kan komma åt ens material.” Bra att det finns på nätet men ”Att man kunde redigera när som helst och att det syntes vem som gjorde vad.” ”Enkelt, inte komplicerat.” (Flera stycken) ”Fritt och möjligt att jobba.” (Flera stycken) ”Den är väl lärorikt på något sätt.” ”Att man enkelt kan jobba på fritiden.” (Flera) ”Att man kan jobba direkt på Internet.” ”Man kan rätta varandra.” ”Lätt att redigera” ”Kunna designa sidan” Redigeringarna och researchen.” ”Tillgängligt överallt”

Sämst

”Konstig arbetsmetod.” ”Räknadet av redigeringar, mer betyder inte bättre.” ”Det var tråkigt.” ”Att andra kunde ta bort andras fakta” ”Betygssättningen” ”Jag tyckte det var svårt och ibland komplicerat-” ”Att det var sjukt tråkigt.” Problem med hemsidan.” Eget arbete.” ”Wikisystemet, gillade inte att vi fick jobba på samma sida som MP 2 B.”

Analys �

KREATIVITET

Slutsatsen man kan dra av denna undersökning är att wiki arbetet inte är någon omedelbar succe men att två av tre ändock tyckte det var en relativt trevlig form att jobba i och att redovisa arbetet i.

Av många svar att döma så framkallade wiki arbetet en form av kreativitets träning. En elev sa som beröm om sig själv ”För att jag redigerade mycket”.

SAMARBETSFÖRMÅGA

En annan sak som tränas är samarbetsförmågan. Även om vissa inte gillade att andra kunde redigera eller till och med ta bort material från arbetet så var de flesta överens om att arbetet blev bättre på detta sätt än om man gjort allt själv. ”Andra kan bedöma min prestation” , ”Man kan rätta varandra”. Var utlåtanden som fanns med i materialet.

HYPERTEXT ATTITYD

En slutsats man kan dra av materialet är att elever i en tvåa på gymnasiet all sin datorerfarenhet till trots har svårt att se hypertext som ett alternativ till texter i form av ord, bild, rörlig bild, ljud m.m. Troligtvis beror detta på att man inte tränat på det holistiska textbegrepp en hypertext kräver då man ska kunna se transparant genom de semiotiska och semantiska tecknen. Detta torde försvinna då kommande generationer får en betydligt bättre träning i ett utvidgat textbegrepp.

DET UTVIDGADE TEXTBEGREPPET

Att man kunde använda andra texter än ord var något som kom igen flera gånger i utvärderingarna. ”Kunna designa sidan” ”Att man kunde ha bilder” är två exempel på intervjusvar som tyder på att andra talanger än de som skriver bra tyckte att arbetet med wikin var värdefullt. FRIHET OCH SJÄLVSTÄNDIGHET

Många uppskattade att man kunde jobba fritt och självständigt samtidigt som man jobbade i grupp. Det individuella och det sociala fick bägge utrymme. ”Ett bra sätt att jobba självständigt på” (Flera sådana positiva kommentarer .) ”Man kan läsa andras och få inspiration också. ” Samtidigt tyckte vissa att man blev för kontrollerad i systemet. Wiki arbetet skapar transparens i grupparbetena. ”Lite för mycket eget arbete.” ”Typ det mesta.” var negativa kommentarer.

KONTINUITET OCH PROGRESSION I WIKI LÄRANDE

Under år 2009-10 genomfördes i ovanstående försök två delar. Det första som beskrivs ovan var med en Medieprograms tvåa som läste MDK 1201 där ett av kursmålen lyder "ha fördjupade kunskaper om lagstiftning, immaterialrätt och etiska regler som gäller rättsförhållandet inom medieområdet samt kunna föra resonemang kring etik i samband med medieproduktion"[[5].Dessa tvåor gjorde wikin som beskrivs ovan. Under våren 2010 läste en etta på samma program kursen MDK 1204 där skrivningen om lagar och regler är mindre fördjupande det står "känna till betydelsefulla delar i den lagstiftning och de etiska regler som finns inom medieområdet samt de principiella resonemangen bakom dessa [6] Orsaken till detta är att MDK 1204 utläses Mediekunskap och föregår kursen Mediekommunikation 1201. Detta innebär alltså att 1204 är föregångare till 1201 vilket naturligtvis inte innehåller någon numerisk logik. Mediekommunikationskursen har däremot en numerisk progression från 1201 till 1203 , kurs A ,B,C på vardera 100 poäng.

[redigera] Återanvändning -Dynamisk process

Då ettan skulle lära sig känna till betydelsefulla delar i lagar och regler kring media kunde man använda det material som tvåan gjort under hösten 2009 och efter den teoretiska översiktliga genomgången låta ettorna läsa det material som tvåorna framställt på sin Wiki. Uppdraget blev: Läs hela materialet, titta på bilder, filmer och följ relevanta länkar extensivt och välj sedan ut en del ur materialet som du tycker verkar intressant samt skriv en artikel om detta fenomen. Till yttermera visso uppkom en möjlighet att använda "Medielagarochregler" wikin ännu mera då en elev som kommit till oss efter jul inte hunnit med kursen. Hon fick då korrekturläsa hela wikin och gjorde över tjugo redigeringar för att förbättra språk och stavning i wikin. Ett visst lärande torde ha uppstått vid den processen.

[redigera] Bredd och fördjupning

Syftet med detta var att ge eleverna en översiktlig bild av de lagar och etiska regler som finns på medieområdet samt att väcka ett intresse för den fördjupning som kommer i och med att ettorna då de blivit tvåor kommer att läsa MDK 1201 med kravet på fördjupade kunskaper om lagar och regler inom medieområdet. Tanken är att dessa elever till hösten skall fortsätta att utveckla den Wiki som de nu har blivit bekant med och ytterligare förbättra den både kvantitativt och kvalitativt utifrån de karaktärsämnen de läser. Dessa är Foto, Grafisk form, Ljud och Text samt Multimedia, ett ämne som fördjupar kunskaperna om hur man kan använda Hypertext i lärande och kommunikation. Förutsättningarna för en Medieprograms klass att klara detta är naturligtvis större än för många andra studerande men en del av försöket har också genomförts med en klass som läst så kallat Individuellt val och det har gått lika bra. Hypertext medvetenheten börjar alltmera bli något man ej på enklare nivåer behöver studera emedan man i ungdomskulturen bloggar , twittrar, facebookar, redigerar bilddagboken m.fl sites på webben. En iaktagelse man kan notera både för ungdomar och för vuxna är att om man säger att : Vi skall jobba med en wiki så blir svaret en förvånad min. Men säger man då Wikipedia så förbyts den förvånade minen till en förstående nickning. Ingen blir däremot förvånad över att det finns Wikis som man kan starta och jobba med. Det tycks vara en självklarhet då man insett vad som menas med en Wiki.

[redigera] Exempel på svar till uppgift

[redigera] MEDIELAGAR OCH REGLER

Det finns speciella lagar för att skydda en fri media i Sverige. Det är två av Sveriges fyra grundlagar: tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Båda lagarna är väldigt viktiga och handlar om massmediernas frihet. Tryckfrihetsbrotten hör även ihop med de två grundlagarna. Pressetiska regler syftar till att definiera vad som är lämpligt att, med hänsyn taget till individers välbefinnande, publicera.

Tryckfrihetsförordningen – denna lag handlar om yttrandefriheten i trycksaker, t.ex. böcker, affischer osv. Det finns fem punkter som du bör veta:

1. Etableringsfrihet. Det menas att vem som helst får börja ge ut trycksaker. 2. Censurförbud. Myndigheterna får inte granska något innan det trycks och får heller inte censurera något de ogillar. 3. Utgivaransvar. Om du ska ge ut trycksaker måste det finnas en ansvarig utgivare, annars är det inte giltigt. Om utgivaren brutit mot någon lag kan han/hon bli åtalas och dömd i efterhand. 4. Anonymitets- och meddelarskydd. Alla människor har rätt att lämna ut information till media, även anonymt. Journalister behöver inte avslöja vart han/hon fått sin information ifrån, men skulle det komma fram vem det var blir den anonyma inte straffad. 5. Offentlighetsprincipen. Jag, du och alla andra har rätt att få läsa avtal, e-post, brev och andra handlingar som du hittar hos myndigheten. Med denna lag blir journalistens arbete helt klart lättare och det blir bättre artiklar. Militära hemligheter och människors privatliv behöver du inte lämna ut.

Yttrandefrihetsgrundlagen – För att ett land ska kunna vara demokratiskt anses yttrandefrihetsgrundlagen vara en viktig grund. Nu när det kommit många nya medier som t.ex. tv, radio, cd-skivor och filmer, behövs en ny lag, nämligen yttrandefrihetsgrundlagen. Den tillkom först 1992. Den lagen har mycket gemensamt med tryckfrihetsförordningen men några undantag finns givetvis. Myndigheterna får bland annat censurera filmer som ska visas offentligt. Den andra olikheten är att alla måste ha tillstånd för att sända radio- eller tv-program, orsaken till det är att sändningsutrymmet är begränsat.

Jag tycker att de båda grundlagarna är nödvändliga. För att vi ska få sagt det vi vill utan att makthavarna bestämmer allt så hjälper de här lagarna oss. Vi kan säga det vi vill och göra oss hörda. Det känns bra att veta att vi får vara med och tycka till. Utan dessa lagar tror jag att det hade blivit problem inom media eftersom lagar skapar ordning. Det skulle aldrig stå något negativt om makthavarna eftersom de säkert skulle granska och ändra innehållet före de publicerades.

Tryckfrihetsbrott

I yttrandefrihetsgrundlagen finns en hänvisning till tryckfrihetsförordningens brottskatalog. Därför kan man säga att yttrandefrihetsbrotten och tryckfrihetsbrotten delvis hör ihop. De olika tryckfrihetsbrotten är:

- Vårdslöshet med hemlig uppgift - Olaga hot - Krigsanstiftan - Spioneri - Obehörig befattning med hemlig uppgift - Uppror - Landsförräderi eller landssvek - Landsskaplig vårdslöshet - Ryktesspridning till fara för rikets säkerhet - Uppvigling - Hets mot folkgrupp - Brott mot medborgerlig frihet - Olaga våldsskildring - Förtal - Förolämpning - Högförräderi - Hot mot tjänsteman - Övergrepp i rättssak

Etiska regler

Pressetiska regler som press, TV och radio i Sverige frivilligt har utfärdat. De pressetiska reglerna kräver att du som journalist alltid talar sanning. Du får inte ljuga eller skvallra, du ska ge korrekta nyheter. En journalist får heller inte skriva så att man kan lista ut vem personen är och smygfotografera är inte heller tillåtet. Självmord, sjukdomar och privatliv är inte okej att skriva om, ingen ska behöva känna sig kränkt.

Som marknadsförare måste man följa de lagar vi har i Sverige. Man bör ta hänsyn till kön, ras, härkomst, nationalitet, religion, ålder, handikapp och så vidare.

”Gåva”, ”gratis” och ”present” är tre termer som endast får användas när erbjudandet saknar krav från konsumenten, vid ett kombinationserbjudande eller när konsumenten endast betalar leveranskostnader.

En marknadsförare måste bevisa att marknadsföringen är sann. Han/hon måste direkt på förfrågan visa att produkten eller tjänsten håller det man ”utlovat”. Om man till exempel marknadsför en mascara som påstås ge längre ögonfransar, måste man kunna bevisa att påståendet är sant. Om det inte är sant kallas det falsk marknadsföring.

Opassande marknadsföring för barn och ungdomar får inte visas i medier vars målgrupp är riktad mot barn och ungdomar. Att till exempel visa en cigarettreklam i ett barnprogram är inte tillåtet. Barn är väldigt lättpåverkade och det måste man ta hänsyn till.

Jag tycker att detta är en bra regel. Det som man läser, ser eller hör vill man kunna tro på. Om jag läser en artikel i en tidning vill jag kunna lita på den, men det kan jag inte alltid göra. Varför är det så? Får journalisten dra ut på sanningen ibland? Jag tror faktiskt att journalisten inte alltid talar helt sanning. Jag tror att han/hon utgår från sanningen och därefter kryddar språket med en intressantare och inte alltid sann text bara för att sälja mer. Enligt mig så är det helt fel!

Källor: http://indianer.ifokus.se/Articles/Read.aspx?ArticleId=37facf11-d411-4592-966a-590f63d1b38d

http://sv.wikipedia.org/wiki/Yttrandefrihetsgrundlagen

http://medielagarochregler.wikispaces.com/YTTRANDEFRIHETSGRUNDLAGEN

http://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_grundlagar

http://www.samhallskunskap.se/dem_grundlagar.shtml

http://www.riksdagen.se/templates/R_Page____4930.aspx

http://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_grundlagar#Yttrandefrihetsgrundlagen

Ida Vähäkangas MP 1 A Kv. Örnen Luleå gymnasieskola