Meny:

RSSLoading Feed...
RSSLoading Feed...
RSSLoading Feed...
Prenumerera på inlägg via epost -
Din e-postadress:

Twitter

@danakerlund

Sök på webbplatsen

november 2017
m ti o to f l s
« Jun    
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
27282930  

Länkar:

Tips till dig som skall skriva en tidningsartikel som bygger på en intervju

Först: De svåraste personerna att intervjua är de man redan känner. Dels har man alltid någon form av lojalitet till intervjuoffret, något som inte sällan syns igenom i den färdiga texten. Dels är det fullt möjligt att man glömmer viktiga frågor och viktiga fakta just därför att man ju redan innan intervjun kände till svaren. Den stora utmaningen och det som oftast är roligast är att få träffa en person man aldrig träffat förut och den stora glädjen är att få ta del av något nytt.

 

De här tipsen är ingen lag. Det finns många varianter på tidningsintervjuer och skillnaden kan också vara mycket stor mellan olika reportrar och olika tidningar. Ta fram en större morgontidning och titta på några intervjuer (inte alla nyhetsartiklar är intervjuer även om personer citeras) och jämför med det som beskrivs nedan.

 

 

·        Rubriken: Kort, spännande, säga något om innehållet och behöver inte vara en fullständig mening. Inga rubriker innehåller punkt. Om rubriken är ett citat börjar den med pratminus – aldrig citattecken. Undvik frågor i rubriken.

 

 

·        Glöm inte att titta på bilden innan du sätter rubriken.

Maria blixtrar i Gränna

       Sopor luktar pyton!

Svalde ficklampa, lös i magen

 

·        Bildtexter är bland de viktigaste texterna i en artikel. Undersökningar visar att läsare oftast först tittar på bilden, sedan läser bildtexten, därefter rubriken och sedan ingressen eller mellanrubrikerna.

§ Maria sitter på trappan till sin sommarstuga. Framför henne står den färdiga tidsmaskinen som skall provköras första gången på lördag. Foto: Anna Larsson

·        Bildtext: Har du fotograferat av ett konstnärligt verk, så skall du alltid ange upphovsmannens namn och konstverkets titel i bildtexten.

§ Tidsmaskin – en installation av Maria Svensson. Foto: Anna Larsson

·        Ingressen: Inled gärna ingressen med ortens namn

Gränna: Maria Johansson är uppfinnare …

·        Ingressen i en intervju skall berätta om personens namn, varför det är något speciellt med personen (varför den intervjuas) eller varför personen intervjuas, plats/ort, ge läsaren insikten att det är en intervju och gärna direkt eller indirekt ställa en fråga.

… men fråga är när det smäller nästa gång.

 

… kanske är Maria först i världen med den här upptäckten?

·        Ingressen: Undvik alltid att skriva om dig själv i ingressen.

Jag träffade Maria på ett kafé i centrala Gränna

·        Brödtext: Om du tar med dig själv i texten så måste du beskriva/förklara vem du är. Så lättast är det att inte ta med dig alls – lite tråkigt – men en intervju läser man inte för att få reda på mer om reportern.

Snön låg meterdjup när jag pulsade fram till den lilla stugan..

 

 

·        Brödtext: Men ibland är det kanske nödvändigt att ta med sig själv …

Jag har jobbat som reporter i många år, men det här är nog den underligaste intervjun jag gjort …

·        Brödtext: Ibland kan man ändå beskriva intervjusituationen

Maria sitter på kökstrappa. Framför sig har hon den nya tidsmaskinen. Hon talar långsamt men bestämt.

·        Brödtext: Direkt efter ingressen vill vi höra den person som intervjuas. I regel behövs ingen fråga – utan pang på – pratminus och ett citat.

  – Jag tror att den här maskinen kommer att förändra världen. Nu är det möjligt att både se sin farfars farfar och sina barnbarns barnbarn.

·        Citat: Alla citat börjar med nytt stycke och pratminus. Efter första satsen eller första meningen skriver man vad personen heter. Är det bara en person som intervjuas så behöver man inte upprepa detta. Om man vill kan man göra det och då tillägga i vilken form hon uttrycker det.

– Jag kom på lösningen på problemet mitt i natten, säger Maria och skrattar till. Jag kunde inte sova och det var varmt. Plötsligt så …

·        Citat: Undvik indirekta citat. Men ibland kan man inte citera eftersom man måste arbeta om det personen beskriver för att det skall bli begripligt för läsaren.

Maria berättar att det är extrakolofysbehandlaren som är kärnan i hennes uppfinning. Hon förklarar att det är en …

·        Citat: Ett citat skall vara sanningsenligt. Om man använder bandspelare eller ett så kallat fickminne så kan man kanske få det helt exakt. Men det är ganska få av oss som talar i fullständiga meningar och aldrig stakar oss. De flesta som intervjuas förstår det här och accepterar att texten görs om till ett skriftspråk som är lätt att läsa.

 

   Harkel, ja du vet … alltså…  du förstår, dehär pryttlarna kan man nog få tag i ba man letar lite.

·        Citattecken: I journalistiska texter förekommer bara en sorts citattecken och det är pratminus. I undantagsfall kan intervjupersonen citera sig själv eller någon annan. Då kan det vara OK att använda dubbelfnuttarna. Men använd inte citattecken för speciella ord. Då är det kursiv text som gäller.

  – När extrakolofysbrännaren slog igång första gången skrek min kompis Sara att …”du är tamejfan inte riktigt klok, ska du bränna ner hela trädgården”.

·        Citera mer än du tänkt dig!

 

·        Frågor: Fundera på om frågan är nödvändig. Förvånansvärt ofta kan man ta bort frågan och bara skriva svaret på frågan.

  – Min favoritfärg är blå.

(Här behövs ingen fråga)

 

·        Frågor: Kanske du kan skriva in frågan indirekt i ett beskrivande stycke. Frågan blir då mer av läsarens fråga än din direkta fråga.

… Men då undrar man säkert om det är framtiden eller historien som lockar Maria mest.

·        Frågor: Skriv aldrig en fråga i mellanrubriker

Varför byggde du inte en fiol?

·        Frågor: Skriv inte frågor i egna stycken.

Hur gammal är du?

·        Frågor: Aldrig pratminus på dina egna frågor.

Har du besökt 1800:talet förut?

·        Avsluta gärna artikeln med ett citat.

 

·        Mellanrubriker: I regel passar det med två till tre korta stycken mellan mellanrubrikerna.

 

·        Stycken:  Ett stycke består av en kärnmening och några meningar som utvecklar denna mening. I journalistiska texter är i regel styckena mycket korta – kanske två till fem meningar.

 

·        Två vanliga problem att se upp med
Se: http://grammawiki.publicering.se

 

§ Satsradning: Om du sätter komma i en mening, kontrollera då att det inte passar bättre med punkt och ny mening.

§ Särskrivning: Två ord som på svenska skall bindas samman till ett ord.

Dan Åkerlund

Kommentarer

Comment from Lars Thim
Time 29 augusti 2009 at 10:57

Mycket bra tips. Detta kommer jag att använda mig av i undervisningen. Tack.